Liten långsegling

Lördag kväll kollade kaptenen väderprognosen och konstaterade en väcka med syd och ostliga vindar. Långseglaren vaknade brått ur vinterdvalan. Perfekt att sticka en liten sväng till Norge. Två veckor. Varsamt nämndes tankarna för Rederiet som var djup inne i någon tv serie på paddan. 

"Mm", var reaktionen.

Positivt tänkte Kaptenen.

Söndag morgon meddelade Kaptenen att han var redo att sticka. Men nu var Rederiet närvarande och protesterade häftigt. En längre drabbning om vem som sagt vad och när förlorade Kaptenen, men lyckades ändå få segla till Göteborg och tillbaka. Han hade nämligen entligen en köpare till båttoan som köptes i Lofoten för två år sedan. Fast det endast var pumpen som behövdes.

Första etappen gick till Torekov och måndag morgon fortsatte vi längs Hallandskusten hela vägen till Malö utanför Kungsbacka fjorden. Här finns Kaptenens "blå bojar" man kan förtöja i.

Mys vid Malö

Det var en fantastisk seglats med gennaker.

Det är inte ofta man kan ha stora duken uppe i tio timmar och glida fram med sju och åtta knop.

Torekov - Malö med gennaker

Tisdag fortsatte vi till Björlanda kile norr om Göteborg. Här hade vi avtalat att träffa Robert som skulle köpa toan. 

Leveransen gick utan problem och vi kunde vända hemåt redan klockan fyra. Men hur långt skulle vi gå?

Prognosen för nästa dag bjöd på tuffa vindar så vi tänkte det var bra att ta oss så långt som möjligt. Det blev Bua. En lång dag på fjorton timmar och drygt 60 nm. Och mörkt blev det innan vi var i hamn kvarteret i elva.

På väg till Bua

Bianca i Bua

Det blev över midnatt innan Kaptenen kröp under täcket.

Prognosen för onsdag var hård ostlig vind upp till fjorton i kasten. Vi vaknade med full aktivitet bland de lokala sjöreddarna som hade övning.

Vi gav oss iväg klockan elva. Nu, i dagsljus, var allt mycket enklare.

Väl ute låg vinden för det mesta mellan tio och tolv. Fjorton på det mästa. Det blev skarp kryss för att inte glida ut till havs och tidvis var kasten så hårda att Bianca tvingades upp i vindögat.

Efter Glommen blev kursen mot Falkenberg ännu mer ostlig så vi tog inn seglen och gick för motor sista biten.

Inte det enklaste att förtöja i hård vind, men vi lyckades hitta en trevlig plats med solen rakt in i sittbrunnen.

Entligen tillfälle för Kaptenen att duscha på aktern. 

I morgon är det torsdag. Målet är Torekov. Men det kan bli tufft över Laholmsbukten med vindar upp i fjorton sekundmeter.

Och så blev det.

Hård ostlig vind upp till fjorton i kasten. Hård kryssbog så nära land som möjligt tänkte Kaptenen. Då är det inga stora vågor och när vi tar oss ner till Tylösand går vi vind och vågor lite akter om tvärs över Laholmsbukten.

Och för en gångs skull fick vi rätt.

Kölvattnet efter Bianca vid åtta knop

Det blev en mycket fin seglats mot Torekov mellan sju och åtta knop. I sundet utanför Torekov holdt vi jämt 8,2 knop så Kaptenen beslutade tanken som hade legat och lurat under dagen: vi fortsätter hela vägen hem.

Bra fart över Laholmsbukten

Framför oss syntes Kullen. Av erfarenhet visste Kaptenen att inget är sig likt på andra sidan. 

Och så var det.

Nu tvingades vi på en ostligare kurs, mötte kraftig motström och vindkast upp i 17ms.

Det var omöjligt att fortsätta för segel. Resterande duk togs in och motorn startades. Sjön slog över däcket och det var inte tänkbart att laga mat. Kaptenen hann så vidt ner i kylen efter några köttbullar, en ostbit och en burk cola.

Fine dining i Öresund

Det tog nära på fem timmar från Kullen och hem till Råå.