måndag 17 december 2018

Ström ombord - nytt liv med litiumbatterier



Vi som seglar är en grupp människor som trivs bäst när det är lagom vind, dvs inte blåser för lite eller för mycket, med stora individuella variationer för vad det innebär. Motorn ombord betraktar vi som ett hjälpmedel. Det är seglen som är det primära. Därför kan vissa lägga oerhört mycket pengar på dyra segel som förbättrar framdriften en knop eller två under optimala förhållanden.

Men vi har även andra gemensamma problem. Som oftast, om vi ska ta mer än en sväng runt Ven, upplever vi brist på ström ombord. Man behöver inte ha så mycket utrustning igång innan voltmetern snabbt visar att spänningen sjunker. Vi vill ju att kylskåpet får gå och att VHF, AIS, plottare och annan navigationsutrustning kan jobba ostörd. Även autopiloten vill vi använda utan bekymmer. Om man seglar lite längre dagsetapper är det sista nästan ett måste. Nattseglar man ska lanternorna vara tända och under däck kan det finnas behov av belysning. Dom flesta har radio och några även en TV. Sedan ska mobiler och kan hända en dator laddas. Så visst, ström måste man ha. Även Sven Yrvind har ström ombord.


Har man inte en riktigt stor båt med ett flertal blybatterier, tunga nog att förstöra den starkaste rygg, så tickar voltmetern obönhörligt ned mot 12,5 V, kapaciteten är då reducerad till 75 %, och vid 12,2 V har vi förbrukat 50 % och regeln är att vi bör ladda. Under den här nivån är situationen akut om vi vill att batterierna ska få ett långt liv. Så antingen tvingas vi in till någon hamn för landström, fast vi helst ville fortsätta segla eller ligga på svaj i det fina vädret, eller så får vi starta motorn enbart för att ladda. Att banka diesel i skärgården när man ligger för ankare är inte mysigt.

De flesta som har båt är nog lite ”gör det självare”. Annars går det inte. Jag har intresserat mig för ”ström ombord” sedan jag fick min första båt, och har sedan dess konstant sökt goda idéer som kan förbättra tillgången till el. I och med att jag "långseglar" en del vet jag mycket väl att ström är en begränsad resurs. Jag har haft dyra gel-batterier för att dom tål många djupurladdningar, men dom ger inte mer ström. Efter ett tag tickar spänningen neråt och efter några år går det snabbare och snabbare med spänningsfallet.

Jag har installerat tre solceller med en samlad teoretisk kapacitet på 180 W, men problemet är att det är tungt att ladda blybatterier. Mycket av energin från solcellerna går åt till att ”kämpa” mot motsträviga blyceller som tycker dom fått nog redan vid 80 % av full laddning. Den enkla förklaringen är att ju mindre ström det är på ett batteri desto lättare tar det till sig ny ström. Det är som att pumpa ett cykeldäck. När det börjar fyllas upp ökar motståndet. Att fylla ett blybatteri 100 % är svårt och tar lång tid. En hel vecka på landström sägs det.

En enkel regel är att ett 100 Ah batteri, som inte ska tappas mer än 50 %, normalt inte klarar att laddas till mycket mer än 80 % vid vanlig användning av båten. Alltså har vi endast 30 % eller 30 Ah att använda. Lösningen på problemet har tills nu varit att installera fler tunga blybatterier.

Men nu är det nya tider. Den nya batteritekniken som används i verktyg, elbilar, flygplan och mycket annat kallas litium. Batterierna väger mycket mindre, håller spänningen konstant tills de är tomma och måste laddas, och de tar snabbt emot ny ström upp mot 100 % kapacitet. Tänk bara hur snabbt det går att ladda en el-skruvdragare.

Bilden nedan visar tydligt skillnaden mellan hur mycket energi du kan plocka ut ur bly- (lead acid) respektive litium-batterier.





Som förbrukningsbatterier har litiumbatterierna varit dyra. Att skaffa sig en kapacitet på 100 Ah har kostat närmare 20 000 SEK, men nu har priserna sjunkit och man kan hitta 100 Ah i Sverige ner mot 12000 SEK hos seriösa handlare. Men det går självklart att hitta billigare på nätet. Själv har jag köpt i Norge till SEK 6900 för 100 AH.

Det finns en mängd frågor vidrörande batteritypen som handlar om olika tekniska konstruktioner och säkerhet. Tekniken har jag inte kompetens att ge mig in på men är du intresserad kan du titta på den här länken https://www.hamnen.se/bloggar-kronikorer/batfeber/batterirevolution-nar-bly-byts-mot-litium-langtidstest.html

Och nedan hittar du en mycket informativ text på engelska från Victron Energy. Här hittar du lätt begripliga illustrationer som den ovan  https://www.victronenergy.com/blog/2015/03/30/batteries-lithium-ion-vs-agm/

Säkerheten litar jag på efter mycket sökande på nätet.  Det som är viktigt för mig, ut över säkerhetsfrågan, är att jag har fått otroligt mycket mer ström ombord. Och det ska jag berätta om nedan.

Två gel-batterier på tillsammans 160 AH var fem år och började tappa konditionen. Dom hade varit med till Lofoten och till Shetland/Hebriderna och tjänat oss hyfsat om vi ransonerade lite medvetet med förbrukningen. Men det var frustrerande att se hur spänningen sjönk efter några timmar och man ständigt fick spara ström.

Efter två års spaning på nätet och många diskussioner, beslöt jag mig för inköp av två 100 Ah LiPo4 batterier från Makspower utanför Oslo. 
Jag investerade även i en ny solcellsregulator med bluetooth som passade till litiumbatterierna och som även gjorde det möjligt att via mobilen få ut information i realtid samt historisk.

Batteriisolator med tre utgångar till tre batteribankar.
Känner själv av batteritypen och kombinerar bly och litium.
Eftersom jag har tre batteribankar – start, bogpropeller och förbrukning – investerade jag även i en ny batteriisolator med tre utgångar och automatik för att själv känna av batterityp och fastställning av rätt laddning. För att ha koll på det hela blev det vidare en batteriövervakare, även den med bluetooth för koppling till mobilen. Gamla landströmsladdaren har jag behållit tills vidare fast den saknar inställning för litiumbatteri.

Bytet genomförde jag i början av maj månad. Efter att utrustningen blev testad med de olika laddningsmetoderna – solcell, motor/generator, landström – och allt fungerade väl, beslöt jag mig för att testa hur länge jag klarade mig utan landström och utan att köra motorn enbart för att ladda.

Från början av maj till nu i mitten av augusti har jag klarat mig utmärkt utan detta stöd till batterierna. Kylskåpet har varit på under hela tiden och jag har inte sparat på förbrukningen när vi har använt båten. Det är bättre än vad jag vågade hoppas på.

Rätt ska vara rätt. Det har varit soltimmar mer än vanligt den här sommaren. Men vi har gjort 1145 Nm och använt motorn 122 timmar från 9 maj till 15 augusti.

Från 9 till 26 maj seglade jag Råå – Tönsberg i Norge – retur. Vi började med en sjötemperatur på 11 grader så nattetid fick värmaren (Webasto 4 kw) hjälpa till att hålla en trevlig temperatur i ruffen och fukten under kontroll. Som ni vet var vädret fantastisk redan då. Nästan ingen andra båtar ute, gott om plats och bäst av allt: Kryssarklubbens blå bojar var lediga. Upp med årets lilla bojflagga och fast i bojen med gott samvete.
Ligger man på boj eller för ankare gör det inte så mycket om det fortsatt kan vara lite kyligt drag i kvällsbrisen. Vi ligger ju hela tiden upp mot vinden. Inne på öarna gol göken ko-ko, gåsen hade redan fått ungar, sälungarna lekte i sjön medan föräldrarna slumrade på skären. Jag var lycklig mitt i naturen med mina nya batterier.

Sommaren igenom har det fortsatt på samma sätt. Vi har aldrig haft brist på ström. På morgonen, med kylen på och mobiler på laddning under natten, har vi aldrig varit under 70 % i kapacitet på batterierna, och när solen kom upp började instrumenten visa hur kapaciteten ökade.

Nedan, det var den 15 augusti, visar jag kopierade bilder på informationen så som den visas i mobilen. 



Det var en dag med varierande molnighet över Råå. Längst till vänster levererar solcellerna 44 W med en spänning på 2,8A. Lite senare tittar solen fram och strax får vi 120 W med 7,3 A. Till höger visas data från fyra dagar.

Bredvid ses data från senaste 30 dagarna. Hur många watt vi har tagit emot bestäms av batteriernas kapacitet för påfyllning, väderförhållanden samt positionering av solcellerna.
Visst har det kostat lite. Mer än om jag investerade i nya blybatterier. Men allt vad jag har läst mig till är kostnaderna över tid till fördel för litiumbatterierna. Den biten kan man ju inte uppleva i nutid. Det är mest siffror på ett papper. Men att inte ha brist på ström ombord, det är verkligen en känsla värd lite pengar.

fredag 20 juli 2018

Værø,Fæjø och Bianca

Att navigera i Smålandshavet är inte det lättaste. Kapten sover gott på kvällarna för det behövs stor koncentration att förflytta Bianca exakt mellan sjömärkena. Det är så grunt lite varstans att det gäller att hålla sig i det utstakade leden. Från Vordingborg fick vi en fin seglats och vinden tog Bianca till
Fejø idag. Kapten var uppe med tuppen imorse och redo att släppa förtöjningarna. Surkapten vars båt Bianca låg utanpå hade under kvällen, med hjälp av lite rödvin, tina upp och var tom pratsam på morgonen. En hundpromenad med BåtFolke och vips var vi iväg i morgonsolen. Rederiet var mäkta stolt över Kapten som tog ut Bianca ur det trånga läget hur galant som helst.
Klockan 12:15 hade Bianca förtöjt i hamnen på Fejø! Jaha sa rederiet till Kapten ” åh vad gör vi nu?”
Varken Rederiet eller Kapten är vana vid korta sträckor på ca 4h. Vi titta runt i hamnen och härmade övriga genom att inta lunch och sen viloläge innan ön skulle utforskar. Utforska ön är väl lite att ta i. Rederiet lokaliserade den lokala affären på Google Maps och Biancas besättning vandrade upp till affären. Fejø har 462 invånare och över 300 000 st äppelträd som ger 30’ton frukt, must,cider. Inte ett äppelträd såg besättningen!!
På väg till Fejø såg Kapten på plottern och med ögonmåttet att en segelbåt gått på grund. Det är inte kul att segla förbi en segelbåt med fulla segel som står på grund och man kan inte hjälpa till. Kaptenen på segelbåten som gått på grund har förmodligen felnavigerat och hamnat i lera/sanddyna på 0,6 m djup. Från hamnen sågs båten fram till kvällen när den bärgades.
Det är massor med små segel och motorbåtar av modell äldre inte så påkostat som danskarna typ bara dammat av och seglar iväg. Befriande och enkel relation till havet, segling och motorbåt.
Inte så dyra hamnavgifter om man inte är från Sverige. Det finns en trivsamhet i danska hamnar som inte finns någon annanstans,jaja förutom i Biancas hemmahamn på Råå.
Imorgon blir det Værø och en väldigt kort distans.


torsdag 19 juli 2018

Bianca seglar i 🇩🇰❤️

Kapten och Rederiet har som vanligt haft stort huvudbry vart 2018 års sommarseglats blir. Var är sol och värmen är Rederiets första prio? Ska Kapten segla upp eller ner Bianca? Göta älv, Bohuslän? Ålands skärgård i kombination med Stockholms skärgård, Holland, Tyskland eller varför inte Southampton ?? Innan lugnet har lägrar sig hos ... Rederiet så har Bianca varit på alla platserna. Men Kapten fick låna sjökort över de södra delarna av Danmark och de norra delarna av Tyskland så nu är Bianca i Danmark.
Första hamnen blev Vedbæk som är en trevlig hamn med en exotisk (för en hamn iallafall) indisk restaurang. Rederiet är mycket förtjust i indisk medan Kapten har några mindre angenäma upplevelser. Svimattacker och en ambulansförare. Det blev indiskt och Rederiet förklarade sin akutpplanför Kapten om han skulle bli dålig. Bianca var ju nästa i hemmahamn så Rederiet skulle kasta loss och gå för motor hem till Snobbrännan, Där skulle Rederiet ringa någon av grannkaptenerna som skulle ta emot och sen forsla Kapten till sjuksängen. Men det gick.. helt fint! Den största draman den kvällen var mör BåtFolke dök i efter änderna och Kapten fick livrädda honom.

Bianca,Kapten, Rederiet &BåtFolke är inte så duktiga på korta seglatser. Det gick åt pipan dag två. Planerad hamn var Dragör men Bianca förtöjde i Rødvig efter 42 nm. Ett kort sniffstopp blev det trots allt i Dragør. BåtFolke var tvungen och sniffa lite i gräset längs stranden innan Bianca fortsatte seglatsen över Køgebukten.
Nu började de stora svåra valen!! Tyskland direkt? Eller ta vägen genom räntan i södra delarna av Danmark? Det blev rännan. Solen avgjorde eller om det var Rederiets tjatande om sol-och-vårare fina stränder förtäljer inte historian.
Bianca är numera som ni kanske läst utrustade med litiumbatterier och det betyder att elen sparas in i hamnarna men även belysning på kvällarna. Rederiets mobil fick bistå ljuset när sjökortet skulle studeras inför planering av hamnval. Stege Havn blev det. En trevlig liten hamn men en utmärk lunchrestaurang som serverade fina smørrebrød och givetvis en Carlsberg.
En lugn onsdagskväll med första parkett för att ta del av lokala onsdagseglingen.

söndag 20 maj 2018

På blå boj


Det blev en lång dag. Tett på 12 timmar och 61 Nm. Men Kaptenen och Bianca hade som mål att ligga på boj utanför Onsala. Där har Kryssarklubben två blå bojen för medlemmar. Vi var här förra året men då låg en tysk båt på bojen! ”Don’t menschen the war!” Men i år var bojen ledig och nu är den vår.
Blåa bojen och kryssarklubbens
gula bojvimpel 2018 i masten.

Det är ju fantastiskt att man 9 maj kan ligga på boj, äta sin sena middag i cockpit, njuta av ankardrammen och se solen fångas i molnen över Danmark. I natt kan det komma några regndroppar, sedan vänder vinden på väst men inte så hård. Fast det finaste vädret nog är historia för den här gången, blir det troligen OK att ta sig upp till Orust och Vindö Marin.

Lite mer batterisnack. Kaptenen är så otroligt nöjd. För fick man spara på strömmen när man seglade långa etapper. Idag började vi i Torekov med 86,6 % kapacitet efter nattens förbrukning med kylskåp och webasto. Med endast fjorton grader i sjön känns det ok att ”elda” lite under natten. När solen kom upp riktigt under dagen klarade vi med solcellerna att hålla igång navigationsutrustningen, autopiloten, VHF, FM-radio och kylen. På det mesta drog det 9 A men nya, fina litiumbatterierna laddades upp till 95,4 % av full kapacitet. Med motor sista halvtimmen var vi fulladdade! Inga problem å ligga i naturhamn, ”elda” och kolla TV om man vill det.

Sov gott!

onsdag 9 maj 2018

På väg till Tönsberg

Så kom vi äntligen loss från förtöjningarna i "snobbrännan" på Råå. Bianca och Kaptenen är ute på sin årliga expedition till Tönsberg i Norge. Det är det här som håller Kaptenen vid liv under de mörke, tråkiga vintermånaderna när vinden tjuter och det regnar varje dag. Vi bor ju i Skåne så snön har vi knappt sätt.

Två nya litium förbruksbatterier.

Inför resan har Bianca fått nye batterier, ny batteriisolator, ny solcell regulator och ny batterimonitor. Kaptenen har köpt grejorna i Norge och meckat under andre halvan av april månad. Det blev snyggt och nu ska de testas under den här seglatsen.










Gammalt till vänster åkte ut och ersattes av nya batteriisolatorn som klarar av tre bankar (start, truster och förbruk). 

Vad är så fördelarna med det här? Nu ska vi klara oss utan landström hur länge som helst. Med två hundra amper timmar mot tidigare sextio är det klar skillnad i kapacitet. Men viktigast är nya batteriernas förmåga att ta imot el från solcellerna. Det fossar in utan motstånd. Vi ska återkomma till det här.

Bianca tog sig från Råå till Torekov, 33 Nm, för segel på fem och en halv timme. Det var en fantastisk dag med strålande sol, medvind och medström. Vid Kullen drog det plötslig till så kraftigt att Bianca vred sig upp mot vinden. Gissar på 14 Ms. Fick reva i stor och genua innan vi fortsatte till Torekov. Och äntligen fick Kaptenen sin fisksoppa på Hamnkrogen. Inte så bra som för två år sedan, men en av de bättre. Nu är det dags att sova.