Segelhavari

Lördag morgon började lugnt och fridfullt. Vi vaknade av dom andra båtarna som en efter en tuffade ut ur hamnen. Inget stress ombord i Bianca. Först frukost. Kolla vind prognoser, och fundera lite över dagens distans: Skanör i Sverige, Dragör söder om Köpenhamn, eller enda fram till hamnen hemma på Råå? Vi fick sticka ut och känna på vinden.

Efter en dryg halvtimme tyckte Kaptenen det var perfekta förhållanden för att sätta gennakern.

Det är ett stort segel. Hela 90 kvm med mycket kraft när det fylls med vind. Kaptenen har därför stor respekt för denna vackra duk.

Väl uppe seglade vi på med god fart. Det blåste i början 4 till 6 Ms och Bianca loggade dryga 6 knop på fin slör. Tidvis över 7. Till och från kom det vindkast med vinddreining som fick Bianca att kränga och villa upp i vinden. Kaptenen kände att han måste vara vaken för plötsliga skiften.

Långsamt ökade vinden och med den styrkan i kasten. Vi ökade till 8 och även 9 knop. Solen strålade och det var varmt och skönt. Kursen satt mot Dragör.

Plötsligt small det från masten och gennakern kom ner från toppen, svängde ut över sjön på babord sida och tog i vattnet. Va fa....?!!!! Kaptenen försökte styra upp i vinden men gennakern fylldes med vatten och drog åt andra hållet. Försök att dra seglet ombord kändes omedelbart fåfängt. Nittio kvm med vatten och vind var alldeles för mycket själv för en adrenalin pumpad Kapten.

Situationen var utom kontroll. Bianca tvingades runt. Sjön var nu rätt grov. Bianca rullade bra och Kaptenen kunde inte förhindra att seglet gick in under skrovet. Ett tag fastnade det i kölen, men som tur var lyftes Bianca av en våg och gennakern dök upp på andra sidan.

Samtidigt rämnade duken. Skit för dyra seglet men positivt då Kaptenen fick möjligheten att hantera två tygbitar: en fortsatt hängande i fallet från masttoppen och en hängande akter i gennakerskotet. Det var ingen enkel uppgift och gick inte på första försöket, men efter ett tag lyckades Kaptenen hala inn tygstyckerna.

Nu var det viktigt att duken inte åkte ut med vinden på ny och orsakade svårigheter. Rep plockades fram och seglet sittandes till en kompakt bylt som surrades behörigt fast på aktern. 

Ett problem återstod: skotet från gennakern till Biancas aktre hörna hade tillsammans med seglet tagit sig under båten och fastnat någon stans. Det gick inte att få in. Sämsta scenariet var att det hade fastnat i propellern... eller runt kölen och riskerade gå i propellern om motorn startades....?!!!

Det fick vänta. Rodret fungerade och vi var manöverduktiga om vi satte segel. 

Nu fick Kaptenen kolla läget och se till att vi inte hade kommit in i leden för södergåend yrkestrafik. Det var lugnt. 

Ut med stor och gennua. Bianca sköt fart och allt verkade fungera normalt. Vind och våghöjd ökade på och vindstyrka 15 noterades efter ett tag. Vi passerade 11 knop! Det var jobbigt men handterbart. Kaptenen beslutade att gå enda fram till Råå. 

Vilken dag! Vi förtöjde hemma halv nio på kvällen. Hela 68 Nm med alla ingredienser segling kan bjuda på fast något kunde man varit förutan. Vad gick fel?

Väl hemma var det tid att se över situationen. Det visade sig att det som smällde var knapen på masten där fallet till gennakern var fäst.

Troligen har fallet hoppat ur avlastar en ovanför på masten 

Något som förorsakade ett ryck som knapen inte klarade av. Pang! och fallet fick löpa fritt ut.

Kunde vi gjort något annorlunda?

Självklart tagit in gennakern innan vinden blev för mycket, men situationen bedömdes inte så. I eftertankens kloka sken kan man tycka det var en felbedömning.

Kunde vi räddat gennakern? 

Teoretiskt ja om kaptenen omedelbart lossade skotet och lot gennakern hänga fritt från masten och kan hända gick det att få den hel ombord förutsatt att den låg släpande efter i vattnet. Men vinden kunde tagit tag i duken och lyft den ur sjön så den båda blev ohandterbar och enda till riskabel.

Det blev som det blev.

"Resterna" hängdes till tork innan dom lämnades till segelmakaren för bedömning om seglet kan lagas. När vinden lugnar sig ska vi ta Bianca ut på rent vatten utanför hamnen, dyka ner och se var skotlinan sitter fast.

Kaptenen ät i efterhand inte så ledsen som man kunde förvänta. Bianca klarade av en mycket svår situation utan att skicka signaler som kunde ge Kaptenen panikkänslor. Kaptenen var aldrig rädd och lyckades återfå kontrollen över fartyget. Det kommer att kosta men Kaptenen lärde sig mycket.

Mat ombord

Idag gick vi från Rödby till Klinthavn. Ut tie över sju och förtöjd halv sex. Mycket motor. 

Det har varit långa pass på den här resan och långt ifrån optimal segling med några få undantag. Därför ska vi tacka Janmar för trogen tjänst.

När man går tolv timmar och mer kan maten va en utmaning. Frukosten är snabb och enkel. En macka med honung och kaffe. 

Sedan kan hända ett par kanelknäck som fika. Lunchen blev idag dom ni ser nedan. Ren lyx.

En banan lite ut på dagen och sedan middag när man är väl i hamn. Igår såg det ut så här. 

Lite ost och rödvin. Kaptenen hade nämligen satt i sig en burk gourmet soppa från Knorr sen eftermiddag.

Finskuren Falukorv simmar på ytan och lyfter soppan till Michelin nivå.

Ikväll blev det lite memorial. Farsan var mycket förtjust i ägg, bacon och lök. Fortsatt finns ombord några små akevit flaskor han inte hann med medan han levde. En gick ikväll.

I övrigt har vi seglat tätt på en vindkraftspark. Skarven trivs på anläggningen. 

Och så har det varit några kraftiga regnskurar.

Allt väl ombord.

Janmar

Visst älskar vi att segla. Lagom vind för en fin kryss, eller gennaker i hyfsad bidevind eller fin slör. Och det ska vara utan motström. Hälst medström. Ingen grov sjö.

Vind prognosen var gynnsam för att gå rakt söderut från Onø och börja seglatsen runt Loland. Det gick fint i början. Lite väl hård vind i tagen så kaptenen fick jobba med seglen. Motström och och en sydligare vindriktning än vi önskade oss, tvingade oss att kryssa.

Vi kämpade på söderut tills det var möjligt att gå över babords halsar och satsa på ett långt kryssben längs med Lolands södra kustlinje. Då dog vinden och vi var lämnade till en kraftig motström.

Längs denna kust finns nästan inga hamnar. Kaptenen var inte medveten om det. Första möjliga var Rödby men den tycktes inte ha gästplatser för mindre båtar. Nästa hamn var Gedser. Fyra timmar i rak linje. Ankomst beräknad till halv elva!

Det blev Rødby.

Men innan vi tog oss hit fick Yanmarn göra jobbet. Och idag döptes den till Janmar. Oj vad han har slitit. Utan Janmar hade vi fortsatt lägat och drivit utanför Loland. Stort tack du snälla maskin.

Natti natt.

Storebelt

En ny lång distans. I början ok seglingen men lite för långt mot väster för att klara av långa landet som sticker ut från Kalundborg. Sedan svag vind och motström tills vinden dog helt. Det blev motor i hela åtta av dagens tolv timmar.

Imorgon tror DMI det blir lite friskare vindar rakt från syd. Kaptenen prioriterade därför att ta sig söder om Storebelt bron för att slippa stampa i motsjö i morgon.

Så här blev dagen.

Kaptenen redo att gå under Storebelt bron.

Söder om bron möter vi Color Fantasy under vägs från Kiel till Oslo.

Framme norr om O

mø ligger vi nu på svai. 

Troligen var det sista magiska solnedgången på ett tag. Ett väderomslag är på gång. Visst är det vackra kvällar i augusti.

Åter till Sejerø

Sträckan från Gilleleje mot Själlands udde blev längre än planerat. I början seglade vi med genacker och bra fart. Sen dog vinden och och vi fick motström. Försökte kryssa men det var lite framdrift. 

Vid lunchtid började danska marinen att meddela sig på VHF att en övning pågick norr om Udden. Skott hördes från så väl land som från fartyg. I området finns avmärkt i sjökortet områden för skjutövning. Kaptenen och Bianca upptäckte att dom befann sig i området och fick skyndsamt navigera ur. 

Långt senare upptäcktes att AIS'en inte registrerades. Det är mycket kraftig radar utrustning i området. Om det är någon sammanhäng med övningen bites inte, men en konstig bild blev det över dagens distans.

Långt efter upprinlig tidsplan tog vi oss genom öppningen i revet och söderut mot Sejerø. Planen var att ligga på svaj men osäkra väderprognoser ändrade beslutet och vi gick till hamnen för natten.

Hem till Råå och ut igen

Idag vaknade vi med måsarna, klev upp fick med oss soluppgången, 

tog upp ankaret och satte kurs mot Råå. Fast så enkelt var det inte. Matrosen Folke var ju tvungen att få en tur på land innan vi var framme.

Ut av Skälderviken kom en fin morgon bris som tog oss snabbt runt Kullen. Och der dog vinden och strömmen kom imot. Inn med Seglen och starta motorn. Tur att den finns för matrosen som spanar efter Mölle.

Det tog trettio minuter så var Bianca med besetning för motorgång ner genom sundet. Matrosen hade nu frivakt och tyckte det var trevligt om Rederiet ville hålla selskap på fören. Så blev det hela vägen fram till Råå.

På Råå stuvades dingen och SUP'en in i sjöboden, vattentankarna fylldes, däcket spolades, ny proviant och diesel efterfyldes. Så stack Kaptenen till sjöss igen för att ta sig Skjælland runt.

Målet var att ta oss till Gilleleje. Vi fick medström och en trevlig västlig bris som bar oss hela vägen fram.

I natt ligger vi på svaj en bit väster om hamnen. Det har varit en lång dag. Kaptenen orkade inte göra middag.Det blev kalla köttbullar, en fralla och lite grönt.

Det är vackert här.

God natt.

Tuff tisdag.

Hallands Väderö

Det är 16 augusti och vi har legat två dagar på svaj på Hallands Väderö. I den lilla viken mäter vi 26 grader i vattnet. Man kan bada hur länge som helst.

Solen steker och hade det inte varit för en behaglig bris hade värmen blivit för mycket.

Kaptenen har skrapat Biancas skrov fritt för havstulpaner. Rederiet och Folke har tränat med SUP'en.

Det har blivit populärt. Och tidigare man testar ju bättre lär man sig.

Imorgon går vi hem till Råå när vi vaknar. Rederiet fortsätter att jobba. Kaptenen tänker segla Skjælland runt. Måste ha sin årliga änsam segling för att klara höst och vinter.

Kvällen med utsikt mot Kullens fyr är ju fantastisk. Foto av Rederiet.

Extra semester

Rederiet har egentligen börjat jobba men då kom ju den försenade sommaren nu i augusti. Därför stack vi till sjöss lite efter lunch på fredag. Det blev åter igen en tur till Gilleleje, men den här gången la vi oss på svaj öster om hamnen efter att Folke fick en snabb tur i hamnen för att pinka.

Kvällen blev magisk med en underbar solnedgång.

Morgonen började med ett dopp från aktern på Bianca. Det fina med att ligga så på svaj är att kunna hoppa i netto på morgonen och kliva ombord till nytrucken kaffe. 

Ny tur in i hamnen med Folke innan kursen sattes norrut mot Hallands Väderö. Det tog sina sex timmar,dels för motor och andra halvan för svag kryss vind.

Som väntat var vi inte ensamma om att villa hit, men vi hittade en fin bok med goda ankringsmöjligheter. Ny tur på land med lurven och därefter lite bad innan Kaptenen serverade en tre rätters middag till en fantastisk vacker sommarkväll.

Vi njuter!

Sol och bad

Halv åtta var Kaptenen vaken och tyckte det vore fint med en liten löprunda ut till fyren och tillbaka innan dom andra vaknade. Som tänkt så gjort. Det blev sex svettiga kilometer som avslutades med nerkjölning i sjön.

Tillbaka till båten hade Rederiet liftat Folke och köpt frallor på bageriet. Vi kastade loss och la oss på svaj lite väster om hamnen. Oj vilken fin förmiddag det blev.

Det upptäcktes att havstulpanerna nu hade högsäsong och fattat stor kärlek för Biancas skrov. Aldrig har vi skådat sådana mängder. Rodret var täckt på var enda kvadrat millimeter. Nästan lika illa på skrovet i övrigt.

Kaptenen dök och dök med en liten osthyvel av plast som vapen. Dök och skrapade i en halvtimme. Det tydligaste resultatet av ansträngningarna var en kraftig nerkylning det tog flera timmar att återhämta sig från.

Gästmatroserna lämnades i Höganäs och sedan beslöt vi oss för att sätta kurs söderut mot Råå. Matrosen Folke insisterade på landlov och en morot att sätta tänderna i.

Så kom sommarvärmen

Vi vaknade till en strålande morgon. Gick till bageriet, köpte färska frallor, och åt en mysig frukost innan vi kastade loss för att hämta Clara och Marcus i Höganäs.

Vi återvände till Gilleleje lite över två. Hamnen var like packad men vi hade tur och gled rakt in på samma plats som vi lämnade i kanalen in mot varvet.

Det visade sig att matrosen Clara från Ängelholm hade fartstid som sommarmatros på det stolta fartyget Laxen som patrullerar Rönne å med förväntningsfulla passagerare. Hon var duktig att knyta knopen hon lärde sig den sommaren.

Matroserna Clara och Folke hittade snabbt varan och utbytte olika erfarenheter från sjölivet.

Det blev en underbar kväll. Rederiet spänderade middag på Brasseriet och vi avslutade med tre rundor Yatzy ombord i Bianca.

Natti natt.