Gamla Nordsjön...

Kaptenen och Bianca har nu tillsammans med sin nya besättning korsat Nordsjön. 
Avgång Inverness i Skottland onsdag 5 augusti kl 07:50.
Ankomst Mandal i Norge fredag 7 augusti kl 20:45. Distans 381 Nm.
Avgång Mandal lördag 8 augusti kl 11:40.
Ankomst Långedrag, Göteborg söndag 9 augusti kl 10:40. Distans 150 Nm.

En romantiserad version av resan gjordes av Harry Brandelius 1944 och finns på Youtube via länken nedan.

Gamla Nordsjön som svallar och brusar
Under vindarnas växlande gång
Sedan urminnes tider oss tjusar
Din betagande rytmiska sång
Åh, jag känner hur skeppsdäcket svajar
Vid din böljas förtrollande smek
Medans stimmet av tumlare ilar fram
Med vårt fartyg i glittrande lek

Taken from http://lyricstranslate.com/en/Harry-Brandelius-Gamla-Nordsjoen-lyrics.html#ixzz3iOpB1EMy




Kaptenen har sin egen version...

Vi tog ett känslosamt farväl med Rederiet halv sju på morgonen. Destinationerna var lite olika. Medan Rederiet satte kurs för Shanghai och arbete, var Biancas kurs satt mot Skagen med sydkusten av Norge som reserv.

Vi kastade loss nästan en timme försenade. Nya besättningen klarade inte av att brott kliva in i sjömanslivet och tog det för givet att det skulle duschas och rakas innan avgång. Det tog sin tid...
Väl ute visade det sig att kaptenens beräkningar av tidvatten och strömmar var hyfsat bra och vi åkte ut sundet med åtta till nio knop. NU! äntligen dök delfinerna upp och tycktes roa sig i den hårda strömmen. För ingående var ett lastfartyg och vi fick en av resans mer spektakulära uplävelser som ni själv kan se nedan.

Under överfarten dök dom upp med jämna mellanrum långt ut i havet. Varje gång i mindre grupperingar på fyra till sex djur, och alltid roade över att träffa på en båt till havs. Vi kunde se dom på lite håll där dom simmade. Plötslig ändrade dom kurs, satte upp farten och kom rakt mot Bianca. Alla som seglar och får uppleva det här blir lyriska och berättar det samma. Så även med oss. Lite magiskt var det när dom kom på sidan av Bianca, la sig på sidan och tycktes titta på oss med ena ögat...ökade farten, dök ned och under oss för att sedan dyka upp från ett annat håll.

Om ni funderar på att korsa Nordsjön och ta er genom Calledonien Canal ska ni veta att det är en dryg bit från man är nord om Peterhead, första landkänningen, och in till Inverness. Vi hade jämn fin fart kring 6 till 8 knop i motsatt riktning och det tog tolv timmar. Sedan bar det ut i Nordsjön som för tillfället bjöd på stabil vind från syd, som sedvanligt lite mer än vad prognoserna hade lovat oss. Två första dygnen fick vi jobba med grov sjö och vind som växlade mellan frisk bris och liten kuling. Nya matroserna tyckte det här var kul. Kaptenen som har varit ute i åtta veckor kände sig lite trött på att va jättefokuserad vid rodret och slängas runt i ruffen som en gammal potatis och närmast dansa på slak lina om man va tvungen att packa sig ur räddningsväst och seglarställ för att göra sitt förnödna.

Hooliganmatros från Lerum tycker Norsjön är härligt.

Vinden varierade mellan 60 och 90 grader kryss och sjön tycktes komma på flera håll samtidigt. Det var jobbigt att stå till roders när man var tvungen att passa vindriktning och vågor samtidigt. Efter halvtannat dygn dog vinden långsamt ut och vi fick starta Yanmarn som fick dunka på helt fram till Mandal, totalt 31 timmar.

I Mandal var det festival och gott om fulla nordmän. Biancas besättning var inte så sugna på vad staden hade att bjuda på ut över en bryggplats, landström och vatten. Det blev en hamburgare och ett par öl innan vi kojade och sov lite länge ut på nästa förmiddag innan vi kom loss 11:40 för att ta oss till Långedrag vid Göteborg.

På den här etappen hade vi vinden från väster vilket vill sega rakt i aktern på Bianca. Vi började med revat storsegl. Vinden ökade på och sjöarna byggdes upp akter om oss. Det blev mer och mer vanligt att dom bröts med ett väsande ljud på topparna och svårt att styra Bianca i utförsåkningarna. Till slut hände det som låg i korten: en riktig stor våg bröts på toppen, pressade Bianca framåt och nedåt i vågdalen med ett frätande ljud och det gick inte att hålla Bianca på kurs. Hon pressades över på sidan, krängde och vreds upp mot vinden och vågorna. Nu handlade besättningen snabbt. Motorn startades och kaptenen håll Bianca upp i vindögat medan två duktiga matros fick köra vinschar och fall vad dom kunde. Vi lyckades få in storseglet och sedan släppa ut ungefär halva förseglet och fortsätta mot Göteborg.

Matrosen som satte fartsrekord och även hade
kapacitet att besörja mat till övriga besättningen.

Två nya rekord sattes mellan Mandal och Skagen: Vi satte nytt fartsrekord på 12,2 knop utan hjälp av tidvatten men under surf på en våg. Och for första gång fylldes sittbrunnen med vatten då en jättevåg bröt akter över badbryggan och in genom öppningen till aktern. Det var lite konstigt att se tio centimeter vatten skvalpa ikring innan det det forsade ut samma väg vid nästa klättring upp på en våg.

Vi passerade norr om Skagen tidig morgon och fortsatt rakt mot svenska kusten där vi landade i Långedrag vid tiotiden. Vilken övergång! Här var så varmt att kaptenen blev tvungen att klä av sig seglarstället och det härliga understället i norsk ylle för första gången under den här expeditionen. Matroserna mönstrade av efter en fin seglats över Nordsjön. Kaptenens och Biancas bedömning: mycket väl genomfört plus fem stjärnor.

Nu fortsätter kaptenen och Bianca som det började, ensamma längs med svenska kusten med kurs för Höganäs på onsdag. Allt är inte berättat än, så vi planerar att återkomma under resans gång söderut.