Långsegla

Precis 17:00 släppte vi den blåa bojen och gick ut norr om Dannemark. Vinden hade lugnat ner sig och Kaptenen bedömde möjligheten för en fin segling som goda.

Vi började med en skarp vestlig kryss för att få distans nog till att sätta kursen söderut längs med svenska västkusten. Stabil vind kring seks till sju. Obefintlig våghöjd. Bianca gjorde 6 till 7 knop. Kaffe på termos, kjeks och choklad. Vad mer kan man begära?

Det kan vara konstigt på sjön. En bit västerut såg kaptenen något han kände igen rakt norrut. Men det var ju dom förbannade Kosteröarna där han kämpade så tapper förra dagen. Var dom inte längre bort? Jaja. Så trögt gick det altså.

En och en halv timme ut gjorde vi som planerat ett slag söderut och nu pekade kursvektoren söderut med god klaring till land. Pluss sex knop. Mycket lovande för ett långt rakt ben på flera timmar.

Och så blev det.

Ett kvällspass som slutade som nattpass vid kaj i Ängwik. Samma plats som på vägen norrut. Ambitionen var att ta sig söder om Marstrand men då hade klockan varit ungefär tre på natten. 

Vi hade stabil vind, för det mesta molnigt, men en vacker solnedgång bjöds vi på innan vi tende Biancas lanternor.